Att bli förälder förändrar ditt liv för all framtid.
Ett litet liv ska guidas av dig genom livets alla upp och nedgångar, och det är upp till dig att ge dem de bästa förutsättningarna i livet.
Men under de nio månader som en kvinna väntar barn, kan vad som helst hända.
Det vet inte minst Zoe Plastiras som var 23 år när hon väntade sitt första barn.
Förväntningarna var stora och oron likaså för hur allting egentligen skulle gå.
Men oron nådde sin kulmen när läkarna kom med ett hårresande besked i vecka 32.
Efter att ha gjort ett fynd på röntgenbilden, förändrades Zoes liv för alltid.
Att skaffa barn är ett stort beslut att ta och kommer påverka dig resten av ditt liv.
Många av oss skulle säkerligen vilja kunna planera allt in i minsta detalj för att utökningen ska ske när vi helst vill.
Men som vi alla vet går det inte att göra hur mycket än vi önskar det.
Zoe Plastiras från Buckinghamshire, England var 23 år gammal när hon fick beskedet att hon skulle bli mamma för allra första gången.
Det skulle inte längre bara bli Zoe och hennes partner Joe.
En liten individ växte i hennes mage och väntade ivrigt på att få välkomnas till världen.
Men den nio månaderna väntan på deras älskade barn blev allt annat än odramatisk.
Redan tidigt under graviditeten kämpade Zoe med andningssvårigheter och hosta.
När hon var i vecka 32 tycktes hälsan ha förändras drastiskt och när Zoe fick allt svårare att andas hade hon snart inget annat val än att åka in till sjukhus.
Väl på akuten dröjde det inte länge förrän läkarna tog emot Zoe och undersökte henne.
Det var där hon fick beskedet.
Mardrömsbeskedet på sjukhuset
På en röntgenbilden kunde läkarna se att någonting hemskt växte inuti hennes kropp.
”Jag minns att sjuksköterskan frågade: ”Hur mycket vill du veta?” Jag sa: ’Allt jag ska bli mamma. Jag måste veta allt”.
”Det var då hon berättade för mig att de hade hittat en massa lika stor som en grapefrukt i mitt bröst och jag testades för cancer”.
Efter provsvaret stod det klart.
I hennes bröst, nära hjärtat grodde en 11 centimeter lång tumör, och hon diagnostiserades med Non-Hodgkins lymfom.
Beskedet skakade om Zoes värld och frågorna svämmade över i hennes huvud.
Vad skulle hända med hennes barn som växte i magen?
Läkarna berättade för Zoe att då symtomen var såpass milda befarade de inte att det fanns någon risk för barnet.
Så de rekommenderade att vänta med att behandla tumören tills dess att barnet hade fötts, då bieffekterna skulle bli alldeles för allvarliga för barnet.
En månad efter mardrömsbeskedet gick vattnet.
Oron efter diagnosen
Zoe som fortfarande försökte bearbeta allt tror att pressen och stressen kring diagnosen gjorde att vattnet gick tidigare än väntat.
”Jag var så orolig över vilken typ av behandling jag skulle behöva framöver. Ursprungligen fick jag höra att jag skulle behöva en öppen hjärtkirurgi som satte skräck i mig. Det skulle ha inneburit att jag kunde få lyfta mitt eget barn på två eller tre månader medan jag återhämtade mig. Tanken på detta var hjärtskärande, jag grät så mycket”, berättar hon för brittiska Mirror.
”Tanken på att jag skulle behöva lämna min nyfödda för möten och operationer var jobbigt. Jag kände att slutet av min graviditet förstördes av hemsk stress och ångest. Det var först efter att Ophelia föddes som jag äntligen fick några svar. Läkare har sagt att jag inte kommer att behöva en öppen bröstoperation, jag kommer att få cellgiftsbehandling istället, vilket har varit en enorm lättnad men jag är så ledsen över att tappa mitt långa hår”.
Glädjen var enorm när paret välkomnade sin dotter som fick namnet Ophelia.
Men glädjen vändes snart till dramatik.
Bara kort efter förlossningen var läkarna tvungna att dra igång behandlingen för att få bukt med Zoes tumör.
Nu väntar flera veckors svåra veckor med behandling, men Zoe är motiverad.
Hon har bestämt sig för att klara detta och komma ur detta starkare än någonsin.
”Jag har så mycket stöd och människor som kan hjälpa till med mitt barn när jag behöver dem. Så jag är 100 procent redo att klara det här”, berättar hon.
Tackar dottern för sitt liv
Och Zoe har speciellt en person att tacka för att hon nu har en chans att bli frisk.
Zoe berättar att hon är så tacksam för sin dotter som ”räddat hennes liv”.
”Jag kommer för alltid att vara tacksam för min dotter eftersom jag tror att de aldrig skulle ha hittat den här massan om det inte var för att hon tryckte runt allt i min kropp. Hon har i princip räddat mitt liv”, säger Zoe.
”Att vara mamma tar mig igenom det här och jag är så glad att hon inte är gammal nog att förstå”.
”Namnet Ophelia betyder ”hjälpa” vilket är precis vad hon har gjort för sin mamma den här tiden”.
Så otroligt omvälvande att tvingas gå igenom detta. Vi tänker på dig Zoe och hoppas att du trots omständigheterna mår okej.
