Det är ingen slump att människan har en otroligt stark inre önskan att skydda nyfödda barn. Det är ett någonting som är av naturen givet oss, som är avsett att hjälpa vår art att fortsätta bli fler och se till att de mest utsatta bland oss får den vård de så desperat behöver.
Därför är tanken på att vara någonting annat än absolut hundra procent skonsam mot en nyfödd helt otänkbart. Enkelt uttryckt är vi ofta extra försiktiga med nyfödda eftersom vi vet att vi måste vara det.
Därför är det både chockerande och skrämmande att när Kristal Amezquita födde sitt barn, så ska läkaren som hanterade barnet ha tappat det, enligt Kristal. Vad som ska vara än värre är att han sen berättade för Kristal att hon var tillräckligt ung för att få fler barn. Det här är hennes historia om vad det var som hände.
Enligt uppgift var Amezquitas graviditet svår. Hon var bara i 21:a graviditetsveckan när hon blev inlagd på sjukhus i april. Smärtorna i magen hade blivit för mycket, och sjuksköterskorna ringde snabbt till en läkare.
Kristal ger sin bild av vad som hände i en blogg på Love What Matters: ”Han sa till mig att membranen i vattenpåsen stod ut och jag läckte redan vatten (tekniskt sett var jag redan i förlossningsstadiet – värkarna jag upplevde var sammandragningar), vattnet Ian behövde för att överleva var på väg ut. Han sa att livmoderhalsen hade öppnat sig och moderkakan hade kommit i kontakt med vaginalkanalen vilket orsakat en infektion. Jag var på väg att slåss mot en infektion och jag hade två alternativ vid denna tidpunkt”.
”Ett – påskynda min graviditet eller två – låt min kropp få ta sin tid. VAD. I. HELVETE. Jag var hjärtkrossad, mitt hjärta värkte, hela min värld skakades om. Hur gick jag från att vara så exalterad att gå in i vecka 21 och se mitt barn växa i magen till att veta att jag inte skulle lämna sjukhuset med honom?”
Amezquita sa till läkaren att hon ville välja det andra alternativet. Hon fortsatte: ”Jag upplevde fortfarande sammandragningar och de blev allt fler, så sjuksköterskan frågade om jag ville ha en ryggbedövning. Efter att ha fått epidural, kommer katetern.”
”Jag fick in katetern och ungefär en halvtimme senare kände jag mig så obekväm, jag hade ont och mitt hjärta var trasigt. Jag ringde till sjuksköterskan eftersom jag sa till henne att jag ville ha katetern, jag kunde känna den, men hon sa att jag hade epidural så jag borde inte känna någonting. Medan hon och läkaren kontrollerade mig, gick vattnet. Det var då som jag tappade det helt. Jag visste att detta verkligen hände, jag förlorade verkligen mitt barn.”
Amezquita flyttades snart till en annan säng, där hon började förlossningen. ”Efter två tryckningar frågades jag om jag ville hålla honom, men jag ville få ut moderkakan först,” förklarade hon.
I nästa ögonblick satt Amezquita kvar med ett minne som hon för evigt kommer att minnas. Så här gick det till, enligt hennes blogginlägg:
”Jag var så chockad, läkaren som förlöste Ian tappade honom när han kom ut och fortsatte att säga till mig: ’Det är okej, du är ung, du kommer att få fler, DU är okej.’ Hur kan du säga till mig att jag är okej, när jag just förlorat min son?! Jag kunde inte förstå vad som just hade hänt.”, skriver hon.
Och fortsätter:
”Min mamma sa att hon kände som att han skulle slängas ut med allt skräp – såsom läkaren hanterade Ian. Eftersom Ian var så liten, gled han liksom ut direkt och de misslyckades med att fånga honom.”
Ian vägde bara strax under 300 gram. Amezquita skriver: ”Han är aldrig glömd och han är alltid med oss i våra tankar och böner. Jag vet att han är i mitt hjärta och det ger mig tröst.”
Det är oklart hur det aktuella sjukhuset ställer sig till anklagelserna.
Kristal, vi är så ledsna för er förlust.
Vila i frid, lille Ian. Dela den här artikeln på Facebook för att skicka tankar till familjen.
