Tjuven stal mannens dyra parkeringsplats och vägrade sluta – hämnden lär han sent glömma

Folk kan vara riktigt kreativa när det gäller att hantera bilister och förare som inte visar respekt.

När denna oförskämda och fräcka Londonbo ”stal” samma parkeringsplats gång på gång, kände mannen som betalade dyra pengar för parkeringen att ”tjuven” behövde lära sig en rejäl läxa.

Inte nog med tjuven ställde sig olovligt på parkeringsplatsen varje dag, mannen ignorerade också han flera tillsägelser från killen som ägde platsen.

Ni förstår nog att personen som betalade tusen kronor i månaden för p-platsen inte var alltför nöjd med sin okända ‘besökare’.

Han bestämde sig ta ljuvlig hämnd och jag vågar påstå att han lyckades – med råge!

Flickr/Timo Newton-Syms

Det finns en särskild plats i helvetet för folk som stjäl parkeringsplatser, men den här mannen tar nog priset…

Inte nog med att han upprepade sin synd varje dag, ”tjuven” ignorerade också flera varningar från killen som ägde platsen.

Men snart kom ägaren ”Goalnado” på en plan och så här skriver han på Reddit om vad som hände:  

”Jag tänkte att jag äntligen skulle ta tid att skriva det här, eftersom den här episka berättelsen om idioti äntligen har fått ett slut. 

Jag jobbar för ett litet företag, i ett väldigt livligt område i norra London. Bakom vår byggnad finns en väldigt liten parkeringsplats som rymmer 8 bilar, jämnt fördelade mellan oss och ett närliggande företag. Vi måste betala cirka 13 000 kronor per år för att reservera en av platserna. Det är inga problem, eftersom bilkörningen är en viktig del av vårt arbete och hoppar in och ut på kontoret flera gånger om dagen. Parkeringsplatserna kontrolleras av ett annat företag, men eftersom det är ett litet företag och eftersom finns samma 8 bilar där ute, är det väldigt sällan de dyker upp och kollar till platserna. 

För cirka 7 veckor sedan började ett okänt fordon ställa sig på parkeringen. Varje dag. Alltid i min ruta. 

Jag började omedelbart lämna min bil precis bakom det anonyma fordonet och blockerade honom från att komma ut. Jag var dock klar på jobbet tidigare än idioten som parkerade på min plats. Därför fick jag aldrig träffa personen och ingen kom heller och bad mig att flytta min bil. Jag lämnade flera lappar på bilen och bad ägaren ringa mig, men jag hörde ingenting och jag hittade ofta lapparna på marken. 

Efter cirka 10 dagar hade jag tappat tålamodet helt och började skissa på en plan, för att hämnas ordentligt. Jag tänkte ringa parkeringsföretaget, så det kunde komma och utfärda böter (de har våra reg-nummer, så de vet vilka bilar som hör hemma på parkeringen). Men jag tyckte inte att det straffet var tillräckligt. 

Det slog mig att en av mina kollegor skulle gå på föräldraledighet i 2 veckor, dessutom skulle min bror åka till Kanada i helgen och vara borta i en månad. Jag skulle alltså ha två bilar och en extra parkeringsplats.

Så jag väntade jag till så sent som möjligt på fredag ​​kväll, innan jag parkerade min brors bil direkt bakom min ruta. På så vis blockerade in bilen som stod på mig plats. Sedan ringde jag till parkeringsföretaget och gav dem min brors registreringsnummer, för att säkerställa att hans bil skulle få stå kvar och inte få böter. Jag nämnde att det också fanns en röd Ford Fiesta Zetec som parkerat olagligt hos oss i flera veckor och att de borde åka hit på måndag och ge ägaren böter. 

Och när jag kommer fram till jobbet på måndagen ser jag en extremt irriterad och svettig man som står och skriker på parkeringsvakten, eftersom han fått en p-bot. Eftersom mannen inte kunde flytta på sin bil var han vansinnig över att ha fått böter. Han fick förklarat för sig att bilen som blockerade honom hade rätt att stå där, så det spelade ingen roll att han inte kunde flytta på sig, eftersom han parkerade olagligt i första hand. Han hade nu fått en p-bot på 1000 kr. Vid denna tidpunkt hade jag svårt för att hålla mig för skratt. Jag kämpade för att inte visa hur nöjd jag var när den arga mannen frågade om jag visste vem som ägde min brors bil. Nä, tyvärr visste jag ju inte det… 

Mannen fick veta att det inte fanns något parkeringsbolaget kunde göra åt bilen som blockerade honom, eftersom den hade sin fulla rätt att så där. Han skulle själv behöva hitta ägaren och be dem att flytta bilen (haha lycka till). Jag fortsatte att parkera i den rutan som blivit ledig när min kollega var föräldraledig och tänkte inte så mycket mer på detta förrän följande morgon.

När jag kom in på parkeringen såg jag samma man som argumenterade med en annan parkeringsvakt. Han fick en annan p-bot på 1000 kronor och trots att hon trevligare mot honom, sa hon att han hade tills på torsdag (två dagar) på sig att flytta bilen. Snart kom torsdagen och mannen fick ytterligare 1000 kronor i böter. 

Bilen blev kvar på samma plats i månad och parkeringsvakterna dök upp minst 18 gånger, vilket innebär att hans sammanlagda bötesbelopp låg på cirka 20 000 (det var nog mer skulle jag tro). Mannen var inne på vårt kontor varje dag och frågade om vi hade sett till ägaren. Han försäkrade oss om att han skulle ”göra livet till ett helvete” när han fick reda på vem det var. Alla i företagsområdet visste exakt vad som hänt, så det var riktig kamp att inte skratta honom rakt upp i ansiktet när han kom och frågade om vi hört något nytt om ägaren till bilen. 

Även när min kollega återvände från pappaledigheten lät jag min brors bil stå kvar och själv parkerade jag min bil 10 minuters promenad bort från jobbet, bara för att se till att parkeringstjuven fick vad han förtjänade. Jag brydde mig inte om att det obekvämt mig, jag ville bara ha hämnd. 

Min bror kom tillbaka från Kanada den helgen, till slut var vi tvungna att flytta bilen på söndagskvällen, när vi visste att killen inte skulle vara där.

Jag kom till jobbet måndag morgon och bilen var borta. Det är nu torsdag och den har inte varit här än, så kanske har han lärt sig sin lektion.

Gjorde ägaren till parkeringsplatsen rätt? Dela gärna med dig av artikeln på Facebook och kommentera vad du tycker!

Få vårt nyhetsbrev

* indicates required