Vissa historier träffar djupare i hjärtat än andra. Och när det blir så, är det ofta för att de har någonting väldigt viktigt att säga.
Det här är just en sådan fiktiv berättelse. Den börjar ganska harmlöst, om en pojke som ber sin pappa lite om pengar – men det är när jag får veta vad pojken ska ha pengarna till, som det blir svårt att hålla tårarna borta.
Författaren bakom denna berättelse är tyvärr okänd, men den gav mig verkligen en rejäl tankeställare och därför tyckte jag att den var väl värd att sprida vidare. Du kan läsa igenom historien här nedan, och om du också blev rörd av budskapet får du mer än gärna dela vidare till alla du känner. För jag kan lova dig, att det finns folk där ute som verkligen måste läsa det här.
Det börjar med att en pappa kommer hem sent från jobbet. Han är trött och lite irriterad när han möter sin 5-årige son, som väntat vid dörren.
Sonen: Pappa, får jag fråga dig en sak?
Pappan: Ja, vad är det?
Sonen: Pappa, vad tjänar du i timmen?
Pappan: Det har du inte med att göra, varför frågar du sånt?
Sonen: Jag vill bara veta, berätta vad du tjänar i timmen!
Pappan: Om du absolut vill veta det, så tjänar jag 200 kronor i timmen.
Sonen: Åh! Kan jag få 100 av dig då?
Pappan blev väldigt irriterad och svarade: Om den enda anledningen till att du ska ha pengar är för att köpa någon fånig leksak eller något annat skit, så kan du gå upp på ditt rum och lägga dig direkt! Fundera på varför du håller på att bli så egoistisk! Jag arbetar hårt varje dag för att tjäna pengar och så uppför du dig så här barnsligt!
Den lilla pojken gick till sitt rum och stängde dörren.
Efter en stund satte sig mannen ner, och blev ännu argare över pojkens fråga. ”Hur vågar han ställa såna frågor för att få pengar?”, tänkte han för sig själv. Efter runt 1 timme hade pappan lugnat ned sig och börjat få dåligt samvete. ”Kanske var de något som han verkligen behövde den där 100-lappen till? Han ber ju väldigt sällan om pengar…”
Han gick upp till pojkens rum och knackade på dörren.
Pappan: Sover du, min son?
Sonen: Nej pappa, jag är vaken.
Pappan: Jag har tänkt lite, kanske var jag för hård mot dig innan. Det har varit en lång dag och jag lät min frustration gå ut över dig, här har du dina 100 kronor du frågade om.
Pojken satte sig upp, log och sa: ”Ååh, tack pappa!”. Sonen lyfte därefter på sin kudde och tog upp några skrynkliga sedlar. Pappan såg att pojken redan hade pengar och blev genast irriterad igen.
Pappan: Varför ville du ha mer pengar när du redan har massor?!
Den lilla pojken började räkna sina pengar. Sedan tittade han upp på sin pappa:
”För jag inte hade tillräckligt men nu har jag! Pappa, nu har jag fått ihop 200 kronor, så nu kan jag köpa en timme utav din tid”, sa pojken och räckte pengarna till pappan.”Var snäll och kom hem tidigt i morgon, jag vill gärna äta middag med dig!
Svaret lämnade pappan förkrossad. Han la sina armar runt sin lilla son och bad honom om att förlåta honom.
