80-årige Edward K. Pearson, från Florida i USA, somnade in den 31 augusti.
Han hade ingen familj eller anhöriga.
Men till hans begravning kom 1000-tals främlingar för att hedra hans minne. När jag förstår varför kan jag inte hålla tillbaka tårarna.
I slutet av augusti dog Edward K. Pearson, 80 år gammal, på ett hospice i Naples, Florida. Under sin tid där hade personalen inte sett någon närstående till Edward komma för att besöka honom. De hörde därför av sig till en begravningsbyrå i hopp om att finna hans anhöriga.
Men sökandet blev resultatlöst.
– Vi hade honom i en månad och vi gjorde allt i vår makt för att få tag i hans familj, men ingen trädde fram, säger Jeffrey Nieves på begravningsbyrån till People.
Som ett sista försök publicerades Edwards dödsruna i lokaltidningen i söndags. Där kunde man läsa att alla var välkomna eftersom han inte hade någon närstående familj.
Och personalen på begravningsbyrån blev överväldiga när de såg vilken respons de fick. Dödsrunan började spridas i sociala medier, och plötsligt började okända människor höra av sig för att berätta att de ville närvara på tisdagens begravning.
– Jag har hört att allt från 200 till 1000 människor kommer vara där, säger Jeffrey Nieves.
”Jag ville inte att han skulle vara ensam”
Edward K. Pearson tjänstgjorde i den amerikanska armén 1962 till 1964. Till hans begravning dök också tusentals upp, både civila, poliser och militär. Budskapet var enkelt och tydligt: Edward tjänstgjorde inte ensam – han ska inte behöva dö ensam.
– Jag ville inte att han skulle vara ensam, jag kände bara att jag behövde vara här, säger en man som besökte begravningen.
För Jeffrey Nieves betyder det mycket att Edward ges ett värdigt avsked. Hans farfar jobbade nämligen för att ge amerikanska krigsveteraner, utan hem, stöd och support.
– Min farfar tycker att det verkligen var bra att vi kunde göra det här, att alla slöt samman. Men det hade varit bättre om vi alla kunnat göra något när han (Edward) fortfarande levde, säger Jeffrey Nieves.
Det här får en verkligen att tänka till. För det första tycker jag det otroligt fint att Edward får det avsked han faktiskt förtjänar. Men det visar också hur viktigt det är att vi är där för våra äldre när de fortfarande är livet och behöver oss som mest.
Dela gärna denna artikel om du håller med, och för att hedra Edwards minne.
