Sommarsemester är ofta höjdpunkten på året för många familjer.
Vi kanske reser bort, kopplar av och bara njuter av att vara lediga tillsammans.
Så var det också för Brent Gehring, hans fru och deras sexåriga dotter Emma. Familjen bor i Nebraska, men var i juli på besök i Boston.
Ingen av dem var dock beredda på vilken omtumlande händelse som skulle äga rum medan de var borta.
Det var en historia som Brent trodde att han bara skulle dela med sin familj… fram tills nu.
Allting började efter att familjen varit och ätit på restaurangen Union Oyster House. Där inne bjöds Brent, hans fru och dottern Emma på en fantastisk måltid av ägaren, som är en nära vän till familjen.
På väg tillbaka till bilen plockade Brent upp Emma och bar henne över gatan.
Men plötsligt hörde han en man som stod ca 30 meter bort. Han började skrika åt Brent när han höll sin dotter i sina armar.
Den oförskämda främlingen dömde ut Brent som pappa och insinuerade att Emma var en lat skitunge.
”Vad f *** gör du?”, frågade han Brent och fortsatte:
”Detta är vad som är fel med dagens barn. Låt henne gå själv”.
Ställde sig ansikte mot ansikte
Situationen blev nu väldigt laddad. Brent funderade på om han skulle ge sig på mannen med nävarna. Med vilken rätt skrek han åt Brents dotter?
Men pappan bestämde sig för att andas djupt och inte gå till fysiskt angrepp. Istället tog han det obehagliga mötet som en lektion.
”Jag hade behövde välja där och då”, skriver Brent i en text på sidan Love What Matters.
Pappan fortsätter:
”Skulle det få mig att må bättre genom att skrika tillbaka på honom eller var det här ett tillfälle för mig att lära mig något om livet i stort? Jag ska inte att ljuga för dig och säga att det var ett enkelt val. Men jag ställde mig några centimeter från hans ansikte, med min dotter i mina armar, och frågade tyst om han skrek till min dotter”.
”Japp, det kan du ge dig fan på att jag gör”, svarade den oförskämde främlingen.
Vad främlingen knappast visste var att det fanns en mycket specifik anledning till varför Brent bar Emma i sina armar den där kvällen.
Tidigare under dagen hade familjen fått reda på att den cancersjuka dottern skulle behöva genomgå cancerbehandling nummer 7. Emma är bara 6 år gammal och kan inte gå på egen hand.
”Jag svarade: Min dotter har hjälpt mig att hålla uppe min tro och min styrka under de senaste 5 åren, då hon diagnostiserades med en hjärntumör. Hon kan inte gå helt själv, men jag är glad jag kan bära henne med tanke på alla fantastiska saker hon har lärt mig genom åren. Så jag skulle råda dig att inte prata om min dotter på något annat sätt än med respekt!”
Brent hade därefter ett längre samtal med mannen, som var väldigt ångerfull.
”Jag kommer inte berätta hela historien, men det slutade med två vuxna män stod och grät med tårarna rinnandes nedför ansiktena. En behövde få sig en ögonöppnare och en lektion i vad verklig kärlek handlar om, en behövde en påminnelse om att det faktiskt kan komma något gott ur en till synes hopplös situation”.
Sjävla kan inte förstå varför folk tar sig friheten och fräckheten att vara otrevliga och skrika på ett 6-årigt barn, men förhoppningsvis fick den här mannen sig en rejäl tankeställare.
Även Brent kände att han fick ut något av denna historia och därför ville han dela med sig den. Han kommer aldrig sluta stå upp för sin dotter.
”Genom helvetesdagar och under fina stunder – Emma har gjort varje dag i mitt liv till en välsignelse”, skriver Brent och fortsätter:
”Jag tackar Gud för att få henne in i mitt liv. Emma, du är perfekt precis som du är och vi kommer bära dig genom strålgiftsbehandling nummer 7”.
Brents historia är en viktig påminnelse som fler borde ta till sig. För visst är vi tyvärr ganska bra på att döma andra? Men ofta känner vi inte alltid till hela historien, så var inte så snabb med att döma.
Tänk också på att du har en möjlighet att göra människors dagar till det bättre eller sämre. Så vad gjorde du idag? Vad ska du göra imorgon?
DELA vidare denna historia om du också blev berörd av pappa Brents berättelse.
