Ett inlägg om syskon och favorisering på forumet Reddit har blivit viralt och startat en het debatt gällande vad som är okej och inte.
Bakom inlägget ligger en 20-årig man som skriver om hur han valt att hjälpa sin yngre bror men inte sin syster. Han berättar om varför han tvingats välja mellan dem, och varför han valt sin bror. Inlägget har fått en hel del reaktioner och kommentarer. Alla som har syskon kan nog på något sätt identifiera sig med det här.
Så frågan är, hur hade du hanterat den här situationen?
Så här skriver den unge mannen på Reddit, enligt Hrtwarming:
“Jag (20 år) har två yngre syskon, ”Joe” och ”Jill”. De är tvillingar, båda 18 år och tar studenten i år. Jill är mina föräldrars favorit, eftersom de alltid önskade sig en dotter, medan Joe är deras syndabock, för jag antar att han är den bonusbebis som de faktiskt aldrig bett om att få. Jag har det mestadels bättre än Joe, eftersom jag är det äldsta barnbarnet från båda sidor av min familj”.
Han fortsätter:
“Jag tyckte verkligen synd om Joe, så jag gjorde vad jag kunde för att få honom att känna sig mindre ensam. Som när Jill fick åka och shoppa med mamma och pappa så tog jag med Joe på skridskor med mina vänner. När våra föräldrar var för upptagna med att titta på Jills tävlingar drog jag min bästa kompis för att titta på Joes skolmusikal. Sådana små saker. Allt började som medlidande, men snart tycker mina vänner ganska mycket mer om Joe än mig”.
Lillebror är syndabock
20-åringen förklarar att även om han älskar sina syskon så tycker han bättre om sin bror, då hans syster beter sig som en prinsessa och diva.
Ett beteende som utvecklats på grund av den uppenbara favoriseringen av föräldrarna. Medan Jill får hjälp med allt får hennes tvillingbror lösa allting själv. Och ska mamma och pappa välja mellan barnens föreställningar eller liknande så väljer de Jills.
“Hur som helst, som jag sa, de tar examen snart. De båda har redan gjort sitt val av högskola, boende, etc. Jill går till ett universitet i SF (San Francisco, reds anm), helt finansierat av våra föräldrar, inte överraskande.
Joe ska till samma universitet som jag i Seattle, men ett annat campus bara 20 minuter bort. Han fick en längre resväg, vilket tydligen gör att han inte är berättigad att få ekonomisk hjälp från sina egna föräldrar. Detta är inte heller förvånande, så jag ringde några samtal för att fråga runt, se om någon arbetsgivare anställer nästa höst. Jag gjorde detta medan jag var på facetime med Joe. Jag försäkrade honom om att vi kommer att hitta ett jobb för honom som inte suger och som betalar tillräckligt. Att han har det bättre utan pappas pengar ändå eftersom vi båda vet att det kommer med hållhakar, att på det här sättet skulle mamma och pappa kunna sticka näsan i blöt. Jag fick honom att må bättre av det hela och loggade ut”.
Vill inte hjälpa sin syster
Konflikten uppstod då Jill hörde sin storebror hjälpa sin andra bror att få jobb.
“Dagen efter skickade hon mig sms efter sms och krävde att jag skulle hjälpa henne att hitta jobb också eftersom hon inte vill att pappa ”tjatar på henne”. När jag sa till henne, artigt, att jag inte känner någon i SF, och att hon skulle få mer hjälp av mamma och pappa, kokade hon, och sa alla dessa saker om att jag valde Joe framför henne, vilket, ja. Det är sant. Jag älskar båda mina syskon, men jag gillar inte Jill särskilt. Det är dock inte som att är sympatisk, så har jag fel?”, skriver 20-åringen, som nu fått tråden att koka.
Vad tycker du om det här? Delta gärna i diskussionen om vad man bör göra i en såda här situation.
