”Kära mamma,
Jag kommer inte ihåg om vårt hus var stort eller litet eller om vi hyrde eller ägde det.
Jag kommer inte ihåg om du hade en fin bil, eller om vi var tvungna att ta bussen.
Jag kommer inte ihåg om huset var rent och städat eller om det var täckt av tvätt och utspridda leksaker.
Jag kommer inte ihåg om min barnvagn var ny eller second hand eller om jag hade de senaste nya leksaks- eller märkeskläderna.
Jag kommer inte ihåg om du var uppklädd eller om ditt ansikte var kalt, det såg alltid perfekt ut för mig.
Jag kommer inte ihåg om du hade mycket pengar eller om du levde på krediter.
Jag kommer inte ihåg om vi var ute varje dag eller endast hade råd att åka iväg på saker på högtider”
Hon fortsätter:
”Det jag kommer ihåg är hur jag alltid kände mig trygg.
Jag kommer ihåg din tröst och hur du höll mig varm.
Jag kommer ihåg ditt ansikte ovanför mig när jag grät för dig.
Jag kommer ihåg att du skulle mata mig när jag var hungrig, oavsett hur trött du var, eller hur ont du hade.
Jag kommer ihåg din lukt och hur den skulle få mig att sova, ibland kl. 2:00, sen igen kl. 04:00
Tack för att du lärt mig att kärlek inte har några gränser, att den är ovillkorlig och ärlig.”
Texten kommer från småbarnsmamman Jess Instagramkonto, där hon delar med sig av sin vardag som mamma till två små barn vid namn Harry och Holly.
Den här texten borde verkligen alla läsa och ta till sig av, istället för att grubbla över hur man är/varit som förälder. Ger du barn kärlek så löser sig resten. Dela gärna.