Kristina Jämtmark blev ”Stina” med hela svenska folket, när hon spelade den lilla frågvisa tösen i Vi på Saltkråkan.
Men efter succéserien blev livet som barnskådis tufft och hon valde att fly rampljuset för gott.
Även om det har gått många år sedan Astrid Lindgren somnade in, lever hennes arv vidare i högsta grad genom hennes barn men också hennes filmer och tv-serier.
En av hennes många succéer är historien om barnen på ”Saltkråkan”.
De klassiska film och tv-serierna sänds än i dag och förtrollar nya generationer. En av dessa är ”Vi på Saltkråkan”.
Den färgstarka serien om somrarna ute i skärgården kom 1964 och blev snabbt en favorit i de svenska folkhemmen.
Än idag minns vi karaktärerna med värme. Tjorven, den busiga med hunden Båtsman hack i häl, storasyskonen Teddy och Freddy, bedårande lilla Skrollan som alltid försvinner och Pelle som presenteras som ”världens djurvänligaste lilla kille”.
Hon spelade Stina i Saltkråkan
Bland de många älskade karaktärerna fanns även underbara och roliga lilla Stina. Den frågvisa flickan som återkommer till repliker som ”Hemma på min gata i stan, där bor en fru…”.
I en intervju från 2017 som finns på Youtube har alla barn från Astrid Lindgrens Saltkråkan samlats åter och i den berättar Kristina om hur det gick till när hon fick rollen.
Trots att Kristina Jämtmakt bara var sex år gammal när hon fick rollen som Stina i Vi på Saltkråkan 1964. Hade hon redan hunnit med en statistroll i ”Nya hyss av Emil i Lönneberga”.
Inspelningen av Saltkråkan
Och hon var en naturbegåvning. För sanningen är den att rollen som Stina inte ens fanns. Den hittade man på senare eftersom man gillade Kristina och tyckte att en sådan roll skulle passa henne.
– Min mamma såg att de sökte folk som Tjorven, så då sökte jag som Tjorven. Men de hade tänkt henne lite annorlunda, men då tyckte de jag var rolig, så då hittade de på Stina för att jag heter Kristina, säger hon.
När det stod klart att Kristina landat en roll i serien stod hon inför en stor utmaning. Det var inte bara det att hon skulle lära sig att skådespela och klara av att ta regi och repliker. Den lilla 6-åringen var också yngst i gänget och spenderade inspelningarna utan några föräldrar med sig i skärgården.
Som tur var blev hon väl omhändertagen och de andra skådespelarna tröstade henne med sagor om hon fick hemlängtan.
Tuffa tiden efter ”Vi på saltkråkan”
Kristina var glad och nöjd över sin medverkan i Vi på Saltkråkan och de uppföljande filmerna. Men även om hon lämnade inspelningarna med en positiv känsla kantades tiden efter succérna av ett stort mörker.
Väl i skolan blev Kristina nämligen retad för sin roll som Stina.
– De retade mig jättemycket, jag kom hem till mamma som sa ”Men Kristina, de är bara avundsjuka”. De tyckte jag var mallig.
Lagom till mellanstadiet bytte Kristina skola. Vid den tidpunkten trodde hon att hon skulle komma ifrån de elaka kommentarerna. Men i stället fortsatte eleverna att reta henne.
Redan första dagen i skolan fick hon ställa sig inför hela klassen och berätta om erfarenheterna. Hon ville inte själv, men hennes fröken tyckte att hon skulle berätta och så fick de andra eleverna ställa frågor.
Flydde rampljuset och försvann
Att bli retad och jagad av journalister fick till slut Kristina att bestämma sig för att fly undan rampluset och slopa drömmen om att bli skådespelare.
– Jag blev avskräckt från att bli skådespelare. Jag tyckte det var jättejobbigt med alla journalister. Jag började intervjua dem tillbaka, fråga dem hur många rum de hade och hur många barn. Det var jobbigt då men inte nu, men när man var i tonåren… ”Hemma på min gata i stan”, berättar Kristina i intervjun.
LÄS MER: Så gick det sen för barnen i Saltkråkan
Istället har hon valt en helt annan karriär.
Enligt Expressen arbetade hon som frisör, men på senare år har hon arbetat som receptionist.
