Många generationer har vuxit upp med Sickan, Dynamit-Harry och Vanheden från ”Jönssonligan”-filmerna.
De älskas än i dag precis som när de först sattes upp på vita duken.
Men för skådespelaren Per Grundén som medverkade i de klassiska filmrullarna, var det inte som en del av den kända ligan.
Stjärnan spelade skurken och direktör Wall-Enberg som alltid försökte stoppa de tre kumpanerna från att lyckas lägga vantarna på dyra ägodelar.
Vi har tagit reda på hur livet blev för stjärnan efter kamerorna slocknat.
”Jag har en plan”.
En så klassisk replik som inte behöver egentligen någon vidare introduktion.
Det är Charles Ingvar Jönsson såklart som ligger bakom det kända citatet.
Men han skulle nog personligen själv föredra ”Sickan”.
Han är ju också självklart ledaren för den komiska kriminella gruppen ”Jönssonligan”, tillsammans med Dynamit-Harry och Ragnar Vanheden.
Men en sådan historia skulle heller inte vara någonting utan en skurk.
Så när ligan ska försöka lägga vantarna på olika dyra föremål måste de ofta försöka ta sig in ett Franz Jäger kassaskåp som skurken Wall-Enberg ofta vaktar.
Och stjärnan bakom denna fantastiska insats är ingen mindre än skådespelaren Per Grundén.
Storartade musikkarriären
För hela svenska folket blev han känd som en skurk, men hans långa karriär sträckte sig långt utanför filmduken.
Per Grundén föddes den 23 maj 1922 i Eskilstuna, och gjorde redan debut 1945 ”Porgy and Bess” på Stora teatern i Göteborg.
Stjärnan fick en storartad karriär som opera- och operettsångare.
Hans stora röst (tenor) förde honom till operettens Wien, där han under tio år – 1953- 1963 – blev en uppburen stjärna vid Volksoper där han också utsågs till Kammersänger.
Men hemma i Sverige var det då inte musiken som kanske var i fokus.
Medverkade i flera filmklassiker
Förutom just ”Jönssonligan”-filmerna syntes han även i andra klassiker som ”Hedebyborna”, ”Glada änkan”, och ”Någonstans i Sverige”.
Skådespelaren syntes också bland annat i såpan ”Tre kronor”, innan han slutligen drog sig tillbaka i början av 00-talet.
Utanför rampljuset levde han ett familjeliv tillsammans med skådespelaren Susanne Gneiser.
Tillsammans med henne fick han tre barn: Lena, Mikael, och Maria.
De sista åren i livet levde han ett lugnt liv på sin gård i Vagnhärad innan han slutligen flyttade till äldreboendet Trosagården i Sörmland.
Den 6 februari 2011 somnade stjärnan in.
Peter Grundén blev 88 år gammal.
– För en tid sedan sa han till sin läkare, att ”jag ska inte fylla 89 år. Jag har haft mitt roliga.” Pappa bestämde sig för att han hade levt färdigt. Och han hade verkligen haft ett fantastiskt liv och varit med om otroligt mycket, sa hans son Mikael då till Expressen.
– Men han tyckte att alla gamla kolleger och kompisar var borta, det var inte så kul längre. Han gled in i medvetslöshet och klockan 01.10 natten mot söndagen somnade pappa in.
Kollegornas ord om stora sorgen
Stjärnorna Björn Gustafson och Ulf Brunnberg från ”Jönssonligan”-filmerna berättade då om den stora sorgen.
– Jag blir väldigt ledsen, jag saknar Per väldigt mycket. Jag kände Per ända sedan han var operettstjärna och jag konfettipojke, det kan ha varit 1951 eller 1952 när han spelade ”Kiss me Kate”. Han var en härlig människa, en mycket, mycket bra kille, sa Björn Gustafson då.
– Per och jag är de enda som har gjort alla ”Jönssonligan”- filmerna. Det roliga med honom var att han inte bara var artist utan också näringslivsorienterad. Han var en mycket fin kamrat som jag saknar djupt, sa Ulf Brunnberg.
Vi saknar dig, din insats i ”Jönssonligan”-filmerna kommer vi aldrig att glömma! Vila i frid!
Dela gärna artikeln vidare till alla du känner som uppskattar lite nostalgiläsning.
#mc_embed_signup{background:#fff; clear:left; font:14px Helvetica,Arial,sans-serif; } /* Add your own Mailchimp form style overrides in your site stylesheet or in this style block. We recommend moving this block and the preceding CSS link to the HEAD of your HTML file. */
