Äkta paret var gifta i 70 år – somnade in för alltid timmar efter varandra: ”Fantastiska människor”

De största kärlekshistorierna visas inte alltid på bioduken. Runt omkring oss dyker de upp bland vanliga par som valt att dela sitt liv tillsammans.

Isabell Whitney och Preble Staver är ett sådant par. Efter 70 år som gifta somnade de in bara några timmar efter varandra.

Isabell Whitney och Preble Staver träffades i Philadelphia, USA, där de båda studerade i början på 40-talet.

Ett kärlekens frö planterades snarast men det skulle dröja ett tag innan kärleken fick blomma ut fullständigt. För rätt som det var härjade andra världskriget i Europa och båda Isabell och Preble gick med i de allierades kamp mot naziterna, skriver Relay Hero.

Fem månader efter krigets slut gifte sig Isabell och Preble äntligen den 15 februari 1946. Det var början på ett vackert äktenskap som vara i 7 decennier och som slutade minst lika vackert som det började.

Efter att Isabell och Preble Staver gifte sig fick de fem barn tillsammans. Isabell uppfostrade dem och var familjens ankare när Preble gick tillbaka till arbetet.

Foto: Facebook

Paret var där för varandra när deras son Peter dog tragiskt när han spelade fotboll under sitt gymnasieår.

När alla barn vuxit upp gick Isabell tillbaka till jobbet som sjusköterska där hon blev kvar under tiden i arbete.

Dottern: ”Fantastiska människor”

Parets dotter Laurie Staver Clinton, nu 62, beskrev sina föräldrar förtidningen People.

”De var fantastiska människor. Mamma lärde mig verkligen att du inte kan ändra någon annan, men du kan ändra din attityd gentemot dem, säger Laurie och fortsätter:

”Pappa var lite kantig. Pappa var den stränga. Mamma försökte vara strikt, men vi visste vad vi kunde komma undan med hos henne. Det var i stort pappa som styrde det mesta. ”

AMERICA REMEMBERS OUR GREATEST HEROES: WWII Veteran Couple Married for Seven Decades Dies on the Same DayTwo lovebirds…

Posted by The Greatest Generations Foundation on Sunday, November 26, 2017

År 2013 fick Isabell diagnosen demens och paret flyttade då in på ett vårdboende i Norfolk.

Att se sin fru slåss med demens var frustrerande för Preble, och tyvärr tvingades han och Isabell att bo i olika rum. Lyckligtvis kom Isabell fortfarande ihåg honom.

”Ibland var vi tvugna att be henne att titta noga och fokusera och rätt som det var kom hon ihåg honom och då kom det fram ett litet leende,” förklarade Laurie.

Tog en tupplur tillsammans

När Preble fyllde 96 bad han om att få ta en förmiddagslur bredvid sin fru, något personalen gick med på.

De ordnade för paret så att de kunde ligga bredvid varandra i några timmar.

”De sa inte ett ord till varandra. Men de höll händer och somnade. Och jag sa till pappa att det var mammas födelsedagspresent till honom. Han var så glad över den stunden tillsammans med henne”, berättar Laurie.

Några dagar senare, den 25 oktober, fick Laurie veta att det var dags att säga adjö till sin mamma.

Hon tog med sig sin pappa så att de kunde säga sitt sista farväl tillsammans.

”Han höll henne i handen, och den var bara så öm. Jag frågade honom om han ville stanna efter bönerna och han skakade på huvudet. Jag sa, ”Okej, men du vet att det betyder att du kommer att behöva släppa hennes hand?” Jag grät och han grät ”, sa Laurie.

Isabell dog senare samma dag och några timmar senare tog Preble sitt sista andetag.


Är det inte fantastiskt att Isabell och Preble var där för varandra in i det sista. Det kallar jag sann kärlek.

Dela om du håller med.