Jag lider starkt med alla föräldrar som blir äldre än sina egna barn. Det händer hela tiden att folk förlorar sina små i tragiska olyckor, cancer, eller som i det här fallet, till följd av en bakterie som angrep hjärnan.
Små barn ska egentligen inte behöva reflektera över livet och döden, men Leland gjorde det redan som sexåring. Det blev tydligt när hans föräldrar hittade ett brev från sonen, efter hans död.
Pojken Leland beskrivs av alla hans efterlevande som en glad pojke som också var väldigt klok för sin ålder.
”Han kunde sina abc, siffror, färger, former och 20 synord när han var ett år gammal”, skrev hans mamma på sociala medier efter pojkens bortgång.
Smart för sin ålder
”Han var vår lilla nörd och vi älskade det med honom. Han älskade skolan och älskade att lära”, fortsätter hon.
”Han älskade historiekanalen, väderkanalen, dokumentärer och allt om historia”, skrev hon.
Leland var också kreativ, och älskade att rita och skriva lappar till sin mamma och pappa. Alla var säkra på att pojken skulle gå långt, tills han olyckligt nog drabbades av en bakterier som angrep hjärnan.
Leland avled bara sex år gammal.
Hittade ett brev från sonen
Medan Lelands mamma var i pojkens rum och förberedde för hans begravning, hittade Lelands pappa Tim en lapp i vardagsrumsdelen där Leland tyckte om att sitta och rita.
Men så fort Tim läste orden började han genast skrika. Han rusade sedan mot sin fru för att visa henne vad han hade upptäckt.
”Att säga att jag bröt ihop är en underdrift”, sa Amber.
”Vi grät tillsammans under en lång stund”.
”Jag är fortfarande med er”
Dylan hade skrivit en hälsning till sin mamma och pappa. Orden var:
“Jag är fortfarande med er. Jag älskar er mamma och pappa. Dylan”.
Mamma Amber kom senare att dela bilden på Facebook, med orden:
“Det här är Amber. Det här blir mitt enda inlägg här på ett tag.
Jag var överbeskyddande av Leland och gjorde mitt bästa för att hålla honom säker. Det enda han älskade mest var att leka i smutsen. Jag trodde aldrig att det skulle vara det som skulle ta honom ifrån mig. Han var min värld. Han gjorde mig till mamma. Vi kämpade så hårt för att få honom. Han var en preemie baby men kom ut skrikande och frisk. Han var smart från dag ett”.
