Alla som har uppfostrat ett barn vet att det är ett tufft jobb, i synnerhet kanske när man ska ge sig ut bland folk. Säg bara den förälder som inte har slitit sitt hår och fått bita sig i läppen över barnens plötsliga vredesutbrott i mataffären, spring och stoj på restaurangen eller skrik och gråt i kollektivtrafiken!
Det hör liksom till – och som förälder måste man därför vara ständigt alert och närvarande. För oregerliga barn, det vill ingen runt omkring ha att göra med.
Så när den ensamstående mamman Sammie Welch hade en sex timmars tågresa med 3-årige sonen Rylan framför sig, då gjorde hon allt i sin makt för att undvika all drama och frustration. Vad hon däremot inte visste, var att en främling mittemot iakttog dem båda…
Det sista Sammie ville var att Rylan skulle få ett vredesutbrott mitt bland alla de människor som bara längtade hem.
Hon visste samtidigt att den bästa metoden för att lyckas, det var genom att hålla 3-åringen sysselsatt på tåget.
Så de räknade får utanför fönstret, målade, läste böcker, åt smörgåsar, lyssnade på musik, handlade från kaffevagnen och övade på artighet. Och visst, trots att pojken var trött och lättretlig så uppförde han sig exemplariskt – istället för att irritera medpassagerarna!
Metoden hade fungerat… och till slut somnade också 3-åringen i Sammies knä.
Snart reste sig en främmande man. Han hade suttit mitt emot dem, varken mamman eller pojken hade lagt märke till honom – men han hade lagt märke till dem.
Innan han gick av tåget knackade mannen Sammie på axeln, stack till henne en ihopknycklad liten lapp och försvann.
Sammie kunde inte tro sina ögon. Där låg 5 pund, motsvarande nästan 60 kronor, och så stod det:
”Köp dig något att dricka från mig, du är ett föredöme för din generation, artig och lär den lilla pojken gott uppförande”.
Men det fanns mer skrivet på baksidan… och det var ord som träffade mamman rakt i hjärtat.
Där hade främlingen nämligen lagt till:
”P.S. Jag har en dotter i din ålder, någon gjorde samma sak för henne en gång. När hon får barn hoppas jag att hon blir en lika god mamma som dig.”
Det var den finaste komplimangen någon kunde ha gett denna hårt kämpande, ensamstående mamman. Hon gjorde allt hon kunde för att uppfostra Rylan – och nu fick hon ett sådant erkännande!
Hon var så rörd, så tagen, så nära tårar. Tyvärr hade den mystiska mannen dock försvunnit innan Sammie ens fått chansen att tacka honom.
Så hon tog till såväl Facebook som lokaltidningen för att berätta om vad som hade hänt.
Och visst, så småningom trädde mannen fram. Han hette Ken Saunders, var 50 år – och efter sex dagars ändlöst sökande återförenades de äntligen!
– Jag oroar mig hela tiden över att jag inte gör ett bra jobb med Rylan. Hela tiden. Jag oroar mig, är jag för hård mot honom? Är jag för vek mot honom? Jag försöker så hårt att få det rätt. Så att någon säger att jag gör ett bra jobb, det betyder allt, säger Sammie till Daily Mail.
Hon fortsätter:
– Jag tror inte han inser betydelsen av vad han gjorde. Hur det fick mig att känna. Jag ville bara tacka honom, säger Sammie till Daily Mail.
För Ken själv var det däremot inga konstigheter.
– Jag tänkte inte berätta det för någon, varför skulle jag? Det är ingen stor grej. Många människor gör saker som det här hela tiden, säger han till Daily Mail.
Se klippet med Sammie och Rylan här:
Främlingen visade att även de minsta gester kan ha enorm betydelse – och för den ensamstående mamman Sammie var det precis vad som behövdes. Dela vidare den här artikeln för att visa att det fortfarande finns hopp om mänskligheten, och för att uppmuntra andra att göra något fint för andra!
