Oavsett vad vi gör kan vi inte förhindra det: Tidens tand märker oss alla. I takt med årstidernas skiftande färger och livets outgrundliga öden förändras också vi. Det kan vara på bra sätt, det kan vara på dåliga sätt. Oavsett så förändras vi.
Gemensamt i detta har de flesta också en önskan om att ha människor i ens närhet som accepterar och omfamnar våra förändringar. Oavsett om det är rynkor i pannan, krämpor i ryggen eller bristande energi.
En som har en sådan människa i sin närhet är Emily Kasper. Under rubriken ”Min makes många (många) kvinnor” skrev hon ett inlägg på sajten Love What Matters. Det handlar om hur äkta kärlek varar och hur hennes make alltid älskat henne för den hon är – oavsett vem hon varit.
Tiotusentals människor har delat vidare hennes berättelse. Läs den här nedanför, och dela vidare du också.
”Det är viktigt för dig att förstå…. Min man är en bra man. En bra, tyst, stabil man med enkla smaker och nöjen. Och ändå har han lyckats älska ett otroligt stort antal och olika kvinnor både före och under vårt äktenskap. Några av dem beskrivs nedanför.
För många år sedan mötte han en (mycket) ung kvinna, och som han berättat den här berättelsen, föll han omedelbart och permanent. Hon hade ett företagsjobb och bar pennkjolar, skyhöga gröna klackar och tung, svart eyeliner.
Drinkar, middagar, ett första datum att komma ihåg eftersom kontakten mellan dem var omedelbar och inte kunde ignoreras. Han sa att hon var skarp; nästan så att hon gav ifrån sig energi.”
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10102600610582397&set=ecnf.5603970&type=3&theater
”Blir avundsjuk på henne”
Han hämtade upp henne från flygplatsen efter veckovisa arbetsresor. Han kunde knappt hålla sig när hon skulle ta en taxi för att träffa honom. Han berättade för mig det var hans första riktiga kärlek.
När jag hör den här historien, blir jag avundsjuk på henne och den effekt hon hade på honom.
Jag har sett bilder på en annan kvinna som han träffade under gymnasiet. Det foto jag minns bäst är hon sittandes i skuggan, medan han byggde en altan vid sitt hus. De ser så harmoniska ut. Han verkar trivas med att arbeta i hennes närhet, inte för att få hjälp utan för den fridfulla känslan av att hon bara är där.
”Kokade kaffe till varandra”
De pluggade tillsammans, pratade om kontinuerlig processförbättring och teorier om organisationsförändringar, satt uppe sent och arbetade, kokade kaffe till varandra och åt skålar av glass. Den typen av stillhet och lugn, den nivån av diskussioner kunde inte vara längre ifrån mig i dag eller vårt vardagliga liv tillsammans.
När jag ser det fotot, blir jag avundsjuk på henne och den effekt hon hade på honom.
År senare tillbringade han mycket tid med ännu en kvinna, denna mycket mer annorlunda än alla andra. Hon väntade barn och var konstant illamående, oändliga behandlingar och skrämmande komplikationer. Han har berättat för mig hur han imponerades av hennes styrka.
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10102877476426027&set=ecnf.5603970&type=3&theater
”Hon var en väldigt lycklig kvinna”
När barnet kom grät hon när hon försökte stå upp och var tvungen att ringa honom hela tiden för att få hjälp med de enklaste av rörelser. Hennes samtalsämnen handlade uteslutande om barn och föräldraskap, och ändå berättar han för mig att han brydde sig om henne som han aldrig tidigare brytt sig om någon annan människa.
Den här varelsen verkade vara av en helt annan art än den unga kvinnan som drack cocktails och bar klänning, för så länge sedan. När jag hör om deras djupa band, givmildheten och omtänksamheten, tänker jag att hon var en väldigt lycklig kvinna.
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10102602077522637&set=ecnf.5603970&type=3&theater
”Må han älska den jag är i morgon”
Jag har varit många kvinnor under åren jag känt min make, från arbete till giftemål och familjeliv. Jag har jobbat heltid, deltid, studerat och hemmafixare från tid till annan. Jag har mått bra och dålig, uppmuntrande och frånvarande. Jag har burit på fyra barn och sett de otroliga förändringar det har gjort med mina tankar, min kropp och min själ.
Och på något sätt, i varje steg jag förändrats och utvecklats och växt på nytt, har han stått vid min sida och accepterat med lätthet. Må han älska den jag är i morgon på samma sätt han älskat den jag varit det senaste decenniet.”
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10103201675987507&set=ecnf.5603970&type=3&theater
Man brukar säga att äkta kärlek och spökena har något gemensamt: Alla talar om den, men få har sett den. Men här har vi den rakt framför våra ögon. Äkta kärlek existerar, bara vi är beredda att lägga ner tid på den. Oavsett om det gäller vänskap, släktskap eller en kärleksrelation. Dela gärna vidare om du berördes av Emilys ord!
