Få ögonblick är finare än när ett nytt liv kommer till världen och ser dagens ljus för första gången. Men det kan också vara otroligt dramatiskt.
Så dramatiskt, att ett liv plötsligt kan hänga på en skör tråd.
Som för den nyfödda bebisen Thomas Richards.
Mamman Jessica Richards glömmer aldrig scenerna då sonen Thomas skulle välkomnas till världen.
Han var helt blå. Tyst. Lealös.
Jessica minns hur hon fick pojken i famnen. Han skulle ta sina första andetag, sakta men säkert gå från blå till rosa… men det hände aldrig.
Till sin förfäran upptäckte läkaren Jennifer Delaney snart att pojken hade uppspärrade ögon.
Han kämpade för sitt liv.
Det handlade om minuter, sekunder, att få luft till lungorna – annars skulle pojken dö.
Delaney agerade blixtsnabbt. Tillsammans med en grupp sjuksköterskor placerade hon en mask över Thomas ansikte, för att försöka tvinga ner luft i pojkens lungor.
Snart blev pojken lite mer rosa. Vad som än var fel, så var det ett tecken på att blodet äntligen höll på att syresättas.
Nästa steg var att få ner ett andningsrör. Men hur mycket de än försökte, så gick det inte.
Snart visade det sig varför. Som ett av mindre än 200 dokumenterade fall hade Thomas fötts utan en luftstrupe. Den hade aldrig formats, vilket innebar att han inte kunde dra ett enda andetag.
Ingen i operationssalen hade sett något liknande – och de tvingades blixtsnabbt improvisera fram en lösning.
Läkarteamet tryckte ner andningsröret genom matstrupen och klämde fast den precis ovanför magen. Pojken kunde andas – men det var en högst tillfällig lösning.
Luft höll på att läcka ut i pojkens magsäck. När den tillfälliga lösningen slutade fungera, vilket den så småningom skulle göra, skulle pojken vara tillbaka på ruta ett.
Uppdraget hamnade hos kirurgen John Densmore på Children’s Hospital of Wisconsin i USA. En 30 steg lång procedur väntade för att kunna ge pojken en mer permanent lösning.
– Under ögonblicken jag fick hålla honom, var allt jag kunde tänka på hur mycket jag inte ville förlora honom och hur mycket jag älskade honom, säger mamma Jessica Richards till jsonline.com.
Och till slut… hade läkarna lyckats. Pojken kunde äntligen få luft i lungorna – och andas själv.
Det som hade verkat så osannolikt hade, tack vare läkarnas otroliga arbete, blivit möjligt. Efter 147 dagar på sjukhuset fick föräldrarna Jessica och Corey äntligen stoppa in Thomas i bilbarnstolen och köra hem.
Han var då den första amerikanska bebisen någonsin att överleva en födsel utan luftstrupe.
Familjen håller nu på att lära sig teckenspråk. Avsaknaden av stämband gör det osannolikt att Thomas någonsin kommer kunna prata.
Men man ska aldrig säga aldrig. Varje andetag som Thomas tar, är ett levande bevis på att mirakel faktiskt händer – och att han är en speciell pojke som trotsat oddsen både en och två gånger.
– Vi började den här konversationen med: ’Jag vet inte om er bebis kan räddas’. Att sitta här 17 månader senare, med ett barn som är en del av den här världen… det är ganska fantastiskt, säger kirurgen John Densmore.
[arve url=”https://www.facebook.com/humankindstories/videos/149147375737243/” aspect_ratio=”9:9″ /]
Thomas historia är ett bevis på att man aldrig ska sluta tro på mirakel. Med de otroliga läkare som vi har i den här världen, så är allting möjligt! Dela vidare för att uppmärksamma alla underbara läkare och sjuksköterskor där ute – som gör allt i sin makt för att vi ska må bra. De är fantastiska, och de måste de få veta!
