Sönerna vill ha ett tecken från pappan i himlen – vad som händer vid graven får tårarna att rinna

Bröderna Mylan och Mason, bara fem och åtta år gamla, ligger och myser bredvid varandra på en filt en ljummen höstdag. Men det är inte det fina vädret som är anledningen. Pojkarna besöker sin pappas grav för första gången – och när mamman plockar fram kameran händer något som gör att stunden ska bli en minnet för livet.

Foto: Kait Brazel

Brödernas pappa, Alfred ”Fred” Brazel, var bara 37 år när han förlorade kampen mot cancern. Och döden slog till snabbt. Bara fem månader efter att ha blivit diagnostiserad med rektalcancer tog Alfreds liv slut.

Kampen mot cancern blev en angelägenhet för hela familjen. De små sönerna förstod allvaret och fanns vid sin pappas sida jämt och ständigt. Vid läkarbesök. I svåra stunder. Vid fler läkarbesök. Alltid med svåra frågor.

Pojkarna kan känna pappan

Trots att pojkarna hanterade situationen väl försökte Alfred och hans fru Kait skydda sina söners oskyldiga hjärtan från sorg, den korta tid familjen hade kvar tillsammans.
– Vi pratade inte om döden som en sorglig sak. Som familj fortsatte vi att leva livet fullt ut, i varje ögonblick, säger Kait.

Foto: Kait Brazel

Trots familjens tuffa kamp gick Alfreds liv inte att rädda. Under bilresan till kyrkogården kunde inte Kait hålla tillbaka tårarna.

Bröderna Mylan och Mason längtade efter att få prata med sin pappa igen. De ville ha ett tecken, och känna hans närvaro. Väl framme vid gravstenen berättade Mason om sina simtävlingar medan lillebror Mylan pratade om sin senaste Halloweenfest. Men det hände något mer: 5-åringen berättade att han kunde ”känna” pappa.

Det kärleksfulla händer

Precis när familjen ska lämna kyrkogården säger 5-åringen att han har en sak kvar att göra – och det är då det fantastiska händer.

Mylan går fram gravstenen och omfamnar den, för att ge sin pappa en sista kram farväl.

Foto: Kait Brazel

Även storebror Mason hade ett speciellt band till sin pappa.
– Mason påminner mycket om sin pappa, och nu lär han sin lillebror alla de sakerna som Alfred lärde honom, säger Kait.

 

Att förlora en nära anhörig är den värsta känslan som finns, men vi får aldrig glömma att de fortfarande finns med oss i himlen – och i våra hjärtan.  Dela den här rörande artikeln med nära och kära på Facebook för att visa alla där ute att vi aldrig är ensamma.