Ibland går man förbi en gatumusikant och tänker att personen har potential att lyckas som musiker.
Men i detta fallet tillhör trion redan musikvärldens elit.
När de avslöjar sina verkliga identiteter kan ingen tro sina ögon.
Tre gatumusikanter i höghattar, stora skägg och solglasögon tog fram sina instrument, och började spela på tunnelbanestationen under Rockefeller Center i New York.
Och de väckte snabbt uppmärksamhet då folk började närma sig nyfiket.
De sjöng den klassiska låten ”This crazy little thing called love” samtidigt som de spelade trummor på en hink i samspel med en tamburin och munspel.
Programledaren avslöjar sin riktiga identitet
Halvvägs in i den första låten hade redan en stor samling med människor ställt sig runt gatumusikanterna och klappade i takt till musiken.
När låten var färdigspelad såg det ut som att antalet människor hade tredubblats.
Då tog den skäggiga mannen i mitten tag i mikrofonen och tackade alla människor som hade stannat till för att stötta dem.
Men han kom även med en stor överraskningen som ingen i publiken hade kunnat förvänta sig.
– Tack så mycket alla! Vi ska spela en till låt för er… Men först vill jag bara säga hej, sa musikanten samtidigt som han började ta av sig hatten och skägget.
– Mitt namn är Jimmy Fallon.
Det visade sig alltså att programledaren Jimmy Fallon var under-cover under den hemlighetsfulla maskeringen. Men vilka var då de andra två?
Världsartisterna träder fram
Bredvid Fallon började även de andra musikanterna plocka bort sina hattar, skägg och solglasögon.
– Och det här är Maroon 5, sa Fallon.
Till publikens stora jubel var det Adam Levine, frontmannen i Maroon 5 och hans bandkollega James Valentine som hade bjudit på den svängiga livemusiken.
– Jag önskar jag kunde lämna den där på, sa Adam Levine samtidigt som han kastade låtsasskägget åt sidan.
De avslutade föreställningen med att framföra en av Maroon 5:s mest ikoniska låtar ”Sugar” och rummet fortsatte att fyllas för varje sekund.
När låten var inne på sin sista vers var det en ren folkfest nere i New Yorks tunnelbanor.
Där hade man velat vara.
Man ska aldrig underskatta en gatumusikant!
