.
Att gå i väntans tider är någonting som är väldigt pirrigt för alla blivande föräldrar.
Så även för en kvinna i den lilla amerikanska staden Cokato. Valerie Watts väntade en liten pojke och ända sedan hon fick veta att hon var gravid hade hon gått och väntat på den där dagen, då hon äntligen skulle få se sin son för första gången.
Hennes gravidmage växte – och så även förväntningarna. Precis som de flesta andra blivande föräldrar förberedde hon sig. Hon inredde ett litet rum, fixade en spjälsäng och gosedjur.
Men det som inte fick hända, hände. Valeries pojke, Noah, var dödfödd och hennes värld krossades.
Efter denna mycket tragiska upplevelse som Valerie tvingades gå igenom, valde hon ändå att behålla en hel del av sakerna som var ämnat för hennes son. Såsom leksaker och möbler. Hon visar stolt upp kort från ultraljudet i Fox tv-nyheter och den där dagen för flera år sedan då hon födde sin son.
Det tog ett år innan hon kände sig redo att gå vidare med sitt liv.
En tid senare anordnade hon en loppis i sitt egna garage. Det var då hon först fick stifta bekantskap med en äldre herre vid namn Gerald. Han var där med sin fru, som småpratade med Valerie. Frun undrade hur gammal hennes son var, eftersom hon hade flera babykläder och annat som hon köpt på sig innan förlossningen, och som hon nu tänkte sälja.
Valeries svarade då att hennes Noah var dödfödd. Det var verkligen något som grep tag i den här kvinnan, som beklagade sorgen.
Samtidigt, en bit bort, hade Gerald fått syn på en spjälsäng som han ville köpa. Anledningen till det är att Gerald snickrat mycket i sitt liv och ville göra om denna möbel. Först var Valerie lite tveksam, men tillslut lät hon honom köpa möbeln.
När Gerald och hans fru tog bilen tillbaka hem till sig berättade frun om Valeries tragiska öde.
Gerald blev mycket ledsen för Valeries skull.
Sedan fick han en snilleblixt.
Eftersom han är en fena på att snickra, så ville han göra någonting som Valerie kunde ha nytta av. Hans intention var att lämna tillbaka spjälsängen, men innan han gjorde det skulle han modifiera den lite. Göra om den, till en möbel som Valerie både kunde ha nytta av, men också ha som fint minne av sin älskade son.
Detta grep verkligen tag om Geralds hjärta och han arbetade flitigt med möbeln.
Sen, en vecka efter loppisen, knackade det på dörren hemma hos Valerie. Det var Gerald och frun. ”Titta i min baklucka”, ska Gerald ha antytt – och där fick Valerie en fantastisk överraskning.
Hon var så lycklig över att få tillbaka spjälsängen, och dessutom som en ny möbel hon kunde ha användning av. De båda har tårar i ögonen när de får berätta om sin upplevelse för tv-nyheterna.
Valerie säger att detta är beviset på att det verkligen finns goda människor därute.
Ta gärna en titt på hur Gerald förvandlade spjälsängen till en ny möbel i klippet nedan.
https://www.youtube.com/watch?v=muj6wJ2eXIw
Vilken underbar historia. Jag hoppas verkligen att Valerie får nytta av denna möbel. Så fint gjort av Gerald.
Dela gärna inlägget vidare för att visa hur mycket ljus och hopp som det faktiskt finns i vardagen! Även om detta inte är någon världsomvälvande nyhet, så visar den på det stora i det lilla!
