Under hela skolgången retades Richie Anne Castillo för att hennes pappa inte var som andra pappor. Det faktum att han hade Downs syndrom gjorde honom extremt annorlunda i barnens ögon, något som Richie Anne ständigt blev påmind om.
Barn är sköra, och de flesta vill inget hellre än att passa in och vara som andra. Richie Anne Castillo lät sig dock aldrig skämmas över sin pappa. Tvärtom. Barn kan vara riktigt grymma och oempatiska mot varandra om de inte lärt sig bättre, men Richie Annes föräldrar gjorde uppenbarligen mycket rätt, eftersom hon stod på sig och senare kom att visa hur mycket hon älskade sin pappa.
Det skulle dock ta några år innan Richie insåg att hon skulle stått upp för sin pappa mycket tidigare.
”Som barn såg jag dig inte som annorlunda. Jag såg dig som min pappa. Jag förstod inte varför de gjorde narr av mig och kallade mig onormal. Jag förstod det senare och det gjorde mig till en fegis.”, berättar Richie Anne Castillo.
Förstod inte varför andra barn mobbade henne
När Richie var liten förstod hon först inte varför folk narrade hennes pappa, men i tidiga tonåren började det bli allt jobbigare att hamna utanför.
Richie drog sig mer och mer undan från sina föräldrar, vilket gjorde hennes pappa ledsen.
När Richie började bli vuxen insåg hon hur förödande mobbing är, och hon ångrade att hon någonsin tillåtit sig att ta illa upp över andra barns kommentarer.
Rörande hyllningen till pappan med Downs syndrom
I ett långt och starkt inlägg på Facebook ger hon sin pappa en offentlig hyllning där hon uttrycker sin stolhet. Orden har nu berört tusentals människor världen över.
”Pappa, du är den starkaste och den modigaste människan jag känner. Under nästan hela ditt liv har du tillåtit läkare att sätta nålar i dig, operationer här och där, en livstid med dialyser, och en lång lista över begränsningar. Men du klagar sällan.
[…] Du lägger alltid ett leende på ditt ansikte efter en lång dag på dialyscentret, eller efter en hypoglykemisk episod. Du är den modigaste eftersom du har gått igenom så mycket och du aldrig varit rädd. Jag kan inte tänka mig att vara i dina skor.
”Om det är en sak jag ångrar”
Pappa, det finns inte tillräckligt med ord för att sammanfatta hur ledsen jag är för att ha varit en frånvarande dotter. […] Om det är en sak jag ångrar, så är det att jag dolde det dig från mitt liv eftersom jag fortfarande är samma lilla unge som var rädd för att bli mobbad. Men jag älskar dig mer än du någonsin kan veta. Pappa, jag inspireras alltid av dig”.
Det här är så otroligt starkt. Dela gärna för att ge en tankeställare till andra.
