I många år levde den 68-åriga bohemen Marcel Amphoux ett mycket tillbakadraget och sparsamt liv i de franska Alperna.
Marcel var något av en eremit och han bodde i en liten trästuga – utan rinnande vatten eller elektricitet.
Tack vare sin enkla livsstil kunde han dock samla på sig en enorm förmögenhet med åren. Turligt nog ägde han också flera tunnland mark runtomkring Alperna, framför allt nära den lilla franska byn Puy-Saint-Pierre.
Just denna mark hade ett perfekt läge och skulle vara idealiskt som vinterparadis, med lyxhotell och skidsystem. Värdet på marken ökade också stadigt med flera miljoner per år, men Marcel hade aldrig någon tanke på att sälja.
Vad han inte visste var att det sparsamma livet snart skulle vändas upp- och ned när en viss kvinna trädde fram ur skuggorna.
Tittade man på var Marcel bodde och hur han levde fanns det ingenting som tydde på att han var god för flera miljoner. Helt isolerad var han dock inte, Marcel ville dela upp sin rikedom med några få utvalda. Mestadels handlade det om familj och vänner som han kunde lita på.
Till att börja med byggde han några enkla alpstugor på sin mark. Där lät han några familjemedlemmar och vänner flytta in, helt gratis. Marcel vill inte ta någon hyra.
Blev plötsligt kär
Kvinnor hade aldrig intresserat Marcel, men när han mötte den 21 år yngre Sandrine Devillard förändrades allt.
Sandrine, en världsvan kvinna med rötterna i Paris, knackade på dörren i Marcels enkla hem 2010.
Hon förklarade att hon var mäklare och att hon var väldigt intresserad av att köpa upp den mark som Marcel ägde.
Marcel tvärvägrade.
Då provade Sandrine med att bjuda ut honom på middag. Marcel tackade ja.
För alla utomstående var det uppenbart: Sandrine Devillard var en lycksökerska som bara var intresserad av Marcels förmögenhet.
Samtidigt gick det inte att komma ifrån hur lycklig Marcel verkade vara över att ha hittat kärleken. Bara ett år efter första dejten gifte sig Marcel och Sandrine.
Det något udda paret vigdes i stadshuset i Puy-Saint-Pierre. I den lilla byn bor det knappt 500 personer, Puy-Saint-Pierre ligger vackert nedbäddad i en dal, omgiven av snötäckta toppar.
Många i byn kände varandra och Sandrine stack ut ordentligt när hon anlände till bröllopet, återigen klädd i dyra märkeskläder. Hon bar en glänsande röd klänning och i handen höll hon en bukett blommor.
Den tandlösa Marcel hade inga dyra kläder, han kom i en begagnad kostym och rufsigt hår.
Protesterna från gästerna var högljudda.
”Folk buade och skrek. Alla kände Marcel så väl. Man tyckte att Sandrine enbart var ute efter hans mark och pengar”, berättar bybon Jaques för Daily Express.
Sandrine Devillard kunde inte förstå varför alla var så misstänksamma mot henne. Hon blev sårad av alla rykten som omgav henne, men efter bröllopet blev tvivlen allt fler.
Ett exempel: Sandrine fortsatte att bo i Paris, medan Marcel stannade i sin stuga i Alperna. Det nygifta paret träffades knappt. Ganska konstigt, eller hur?
Sandrine hade dock sin förklaring till detta:
”Marcel är en man som hör hemma i medeltiden, kanske till och med stenåldern”, förklarade Sandrine då och fortsatte:
”Jag är en äkta Parisbo. Jag ville bo kvar. Men jag besöker min make så ofta jag kan. För att träffa honom och få honom att skratta”.
År 2012, ett år efter det omtvistade bröllopet, ökade mystiken kring paret.
Marcel satt i bilen på väg hem när han tappade kontrollen över sin bil i det dimmiga bergslandskapet. Han kraschade rakt nedför ett stup efter att ha missat en sväng på en väg han kört tusentals gånger.
Marcel dog dock, medan Sandrines båda vänner som satt med i bilen överlevde bilolyckan.
Det gick rykten om att Sandrine hade haft något att göra med detta, men det fanns inga bevis.
En förkrossad Sandrine grät sig igenom begravningen, men hon fick inget medlidande av Marcels familj och vänner.
I samband med begravningen hade Sandrine nämligen meddelat att hon var Marcels enda arvinge och att hon skulle bli multimiljonär.
När hon även annonserade att hon tänkte vräka samtliga hyresgäster som bodde i Marcels stugområde och utveckla marken, nådde reaktionerna kokpunkten.
Mitt i ilskan kom ytterligare ett besked som vände hela historien upp och ned.
När testamentet offentliggjordes kom det som en chock för alla inblandade – inte minst för änkan Sandrine.
Testamentet kom som en chock
Det visade sig att Marcel, strax före sin död, skrivit in i testamentet att alla hans ägodelar och pengar skulle tillfalla familj och vänner. Marcel gav också bort husen som han låtit bygga åt sina vänner, helt gratis.
Sandrine fick ingenting. Det verkade nästan som om Marcel slutligen fattat misstanke om något, att han insåg att han blivit blåst.
Sandrine hävdade förstås att Marcels signatur på testamentet var förfalskat och tog ärendet till domstol.
Förra året (2016) föll den slutliga domen i Grenobles domstol: Den slog fast att signaturen var giltig och inte förfalskad, skriver franska tidningen Dici.
”Det här är ett beslut i linje med vad jag förväntade mig och vad jag hoppats. Detta är logiskt med tanke på fallet”, säger Marcels advokat, Jean-Michel Colmant, till Liberation.
Jag tycker Marcel gjorde helt rätt, även om jag är ledsen för att Sandrine var så falsk. Han ville ju tro att det var kärlek först och att alla andra hade fel. Men så var det inte.
På något sätt känns det som att Sandrine fick precis vad hon förtjänade! Riktigt skönt att rättvisa och förnuft segrade! Dela vidare denna otroliga historia om du håller med!
