Jag kan inte föreställa mig känslan av att bli gravid och inte kunna ta hand om barnet. För väldigt många är det verklighet, vilken gör att de adopterar bort sitt barn mot sin vilja.
Amerikanska Cherri var med om just det. Hennes beslut kom att jaga henne i 44 år, innan livet tog en oväntad vändning.
Cherri och Keith gick fortfarande i gymnasiet när Cherri blev gravid. Båda visste att de var alldeles för unga för att uppfostra ett barn, och ingen av dem hade kapital som kunde ge barnet ekonomisk trygghet.
Tanken på att adoptera bort sitt barn fick det att vrida sig i hela magen på Cherri. Hon visste dock att barnet skulle få de bättre någon annanstans, då hon inte hade något att erbjuda.
Adopterade bort sin son
Innan förlossningen hann äga rum tog Cherry beslutet att adoptera bort sin son. För att hon inte skulle knyta band och ångra sig fick hon inte möjligheten att hålla sitt barn efter födseln. Den tanken kom att hemsöka henne de kommande 44 åren av hennes liv.
Pojken togs om hand av socialtjänsten, som fick i uppgift att hitta en adoptivfamilj till barnet, vilket Little things skrivit om.
Efter fem månader fick pojken, som döpts till Kevin, flytta in hos ett par som inte kunde få barn på egen hand.
Även om Kevin hade en lycklig och kärleksfull barndom så fanns sökandet kring en identitet alltid i bakhuvudet. Kevin var nyfiken på vilka hans biologiska föräldrar var, och hur de levde idag.
Åren gick, och Kevin skulle hinna skaffa en egen familj innan han fick svar på de frågor han haft hela sitt liv.
DNA-test visade sanningen
När Kevins fru köpte ett DNA-test för släktforskning började saker att klarna.
Ungefär samtidigt som Kevin lade in sin information i DNA-databasen, gjorde en annan man vid namn Larry samma sak.
Både Kevin och Larry fick ett meddelande om att de två männen kunde vara kusiner.
Kort därefter efter spårade Larry upp Kevins telefonnummer för att leverera några chockerande nyheter.
Bodde på samma gata
”Jag är inte din kusin”, sa han till Kevin.
”Jag är din farbror. Din pappa är min bror… och jag står i vardagsrummet med din mamma och pappa”.
Det vardagsrummet låg på samma gata som Kevin bodde.
Det blev en känslosam återträff, där Kevin fick träffa både sin biologiska mamma och pappa, efter alla år.
